För sakpolitik sedan 1994

Majoriteten i Kristianstads kommun - Socialdemokrater och Liberaler – och oppositionens Moderater vill minska antalet ledamöter i kommunfullmäktige från och med nästa mandatperiod. Den inleds efter valet 9 september 2018. Kommunens minsta partier –Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Åhuspartiet – anser att förslaget försämrar demokratin.

I samband med senaste Kommunreformen som var genomförd och iscensattes 1 januari 1974 beslöts att nya Kristianstads kommun skulle ha 71 ledamöter i fullmäktige, vilket var tio fler än vad kommunallagen stadgade sett till antalet kommuninvånare.
71 ledamöter motiverades av att kommunen var stor, Skånes till ytan största, och att hela kommunen skulle kunna representeras.

Nu med 20 000 invånare fler anser S, L och M att antalet ledamöter ska minskas till 65. Miljöpartiet, fyra mandat, Vänsterpartiet, 2 mandat och Kristdemokraterna och Åhuspartiet, ett mandat vardera, anser att antalet fortsatt ska vara 71. I ett gemensamt pressmeddelande anger kvartetten några argument för att behåll antalet.

Pressmeddelandet refererades i Kristianstadsbladet onsdagen den 7 juni. Se bilden ovan!

Du kan läsa det i sin helhet nedan!

Kd, Mp, V och Åå kritiska mot majoritetens ambition att krympa kommunfullmäktige

Den styrande majoriteten i Kristianstad kommun bestående av S, L och C har gått ut med ett förslag som innebär att antalet fullmäktigeledamöter minskas från dagens 71 till 65. Detta förslag är de fyra oppositionspartierna Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Åhuspartiet starkt kritiska till.

När Kristianstad kommun en gång i tiden bildades valdes en stor fullmäktigeförsamling. Avsikten var att ge alla kommundelar en möjlighet att vara representerade. Med majoritetens förslag riskerar detta att bli betydligt mycket svårare.

– Kristianstad är en stor och mångfacetterad kommun som därför också kräver representanter från olika kommundelar och olika samhällslager. En inskränkning av antalet ledamöter i fullmäktige är också en inskränkning av det demokratiska samtalet, säger Christina Anefur, Kristdemokraternas gruppledare.

Från de stora partierna har argument framförts att få ledamöter är uppe och deltar i debatterna. Denna uppfattning vänder sig Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Åhuspartiet emot. De stora partierna får däremot ta ansvar för sina ledamöter som bara sitter passiva. I de mindre partierna behövs varje ledamot för att få en bredd i både debatt och sakkunskap.

– Om något parti väljer ledamöter som inte deltar i förhandlingarna kan inte vi ta ansvar för. Från Vänsterpartiets sida är alla ledamöter delaktiga och vi behöver snarare bli fler än färre, säger Ruzica Stanojevic, Vänsterpartiets gruppledare.

Tendensen mot all färre fritidspolitiker har pågått runt om i landet under lång tid. När antalet förtroendevalda fritidspolitiker har minskat har istället antalet heltidsanställda yrkespolitiker ökat.

– Om det demokratiska samtalet skall fungera ute i samhället behövs det fler fritidspolitiker inte färre. Det är inget fel på att arbeta med politik på heltid, men demokratin kan inte förlita sig enbart på dem, säger Ida Nilsson, Miljöpartiets gruppledare.

Kristianstads kommun är en expanderande kommun på flera sätt. Idag bor runt 20 000 fler personer i kommunen än när den nuvarande kommunen var färdigbildad 1 januari 1974. Att med ett ständigt ökande antal invånare minska antalet ledamöter i kommunfullmäktige är fel väg att gå.

– Det är ett försåtligt sätt att minska demokratins betydelse och ett sätt att gynna stora partier och eliminera mindre. Det ökar avståndet mellan politiker och medborgare i en tid när det är ytterst angeläget att skapa förståelse, sammanhållning och engagemang för de beslut som tas i kommunen, poängterar Kjell-Erik Ståhl, gruppledare för Åhuspartiet.

Ruzica Stanojevic, (V), Christina Borglund (Kd), Ida Nilsson (Mp) och Kjell-Erik Ståhl, (Åå)